Vårdkrisen – hur kan den lösas?

2018/06/07

Trots ständigt nya larmrapporter om personalbrist och långa vårdköer behandlar hela det politiska etablissemanget vården minst sagt styvmoderligt. I regeringens vårbudget läggs 600 miljoner kronor mer på vården, men behoven är mycket större än så. Vart tar vårdens resurser vägen och finns det pengar för en upprustning?

Kommer regeringens vårdpengar att göra skillnad?
Nej, utan en verklig kursändring blir bristen på resurser värre. Bara för att behålla personaltätheten i kommuner och landsting till 2021 krävs 30-50 miljarder kronor mer per år, enligt SKL.
Situationen är dessutom värre i landstingen än i kommunerna. Det är av rädsla för framtiden som till exempel Norrbottens landsting, lett av S, MP och V, har beslutat om att skära bort ytterligare 200 miljoner kronor, trots ett överskott 2017 på 302 miljoner kronor.

Vad innebär privatiseringarna av vården?
Över hela landet dränerar privata vårdföretag vården på resurser. År 2016 omsatte de tio största vård- och omsorgsbolagen 68 miljarder kronor, samtidigt som de ökade sina vinstmarginaler. Det lama förslag om begränsning av vinster i välfärden som har lagts fram av S och V undantar dessutom än så länge vården. Det är alltså fortsatt fritt fram att plocka ut miljarder i vinst på det som skulle kunna gått till fler anställda eller bättre arbetsvillkor.
Privat vård är varken bättre eller billigare – Stockholm med landets mest privatiserade vård är också överlägset dyrast.

Vad kostar bemanningsföretagen?
Även i landsting med lite privatiserad vård försvinner vårdpengar till vinster. Bemanningsföretagen skär guld med täljkniv. De senaste åren har kostnaden för inhyrd personal exploderat, där det kan vara 2-3 gånger så dyrt med hyrpersonal som fast anställd personal.
Det innebär att i till exempel Norrbotten, med bland de högsta hyrkostnaderna per invånare, slösas mellan 150 och 200 miljoner kronor per år på hyrpersonal. Jämför det med regeringens tillskott till hela landets landsting på 600 miljoner kronor. Dessutom innebär hyrsystemet sämre vårdkontinuitet och mer arbete och tyngre ansvar för verksamheten för personal som inte är inhyrd.

Läs hela inlägget här »

Annonser

– Ta förskolan på allvar!

2018/05/28

I lördags höll förskolepersonal demonstrationer över hela landet. Sundsvall var inget undantag! Förskoleupproret förtjänar ett massivt stöd! Helt rätt att gå ut i protester inför årets valrörelse. Denna kamp handlar om en av välfärdens viktigaste områden.

Trots att tusentals förskollärare och barnskötare demonstrerade över hela landet i lördags var det på många håll tyst i media, eller bara liten kort notis. Orsaken är att etablissemanget räds en kamprörelse nu när de hoppas få en lugn valrörelse utan att konfronteras med verkligheten.

Här i Sundsvall var vi flera hundra demonstranter som i gassande sol tågade från Hedbergska gymnasiet och genom centrala Sundsvall. Sophia Skoog höll igång oss med talkörer som: – vi tar strid, för barnens framtid! Med flera.

Bild ovan: Sophia Skoog

När vi passerade storgatan fick vi konkurrens om ljudutrymmet med brummande motorcyklar som hade sin årliga uppvisning. De flesta MC-åkarna såg dock ut att vinka ett stöd till vår sak.

Vi samlades på en basketplan alldeles vid centrum. Där hälsades vi välkomna och fick höra att Förskoleupproret startats redan 2013, vilket jag inte visste.

Bild ovan: vid samlingen på basketplanen

Victoria Vallin från lärarförbundet berättade om hur häftigt jobb de egentligen har. De får se glada nyfikna barn som vill lära sig saker. Tyvärr hinns det allt oftare inte med att ge barnen det som behövs.

-Arbetsmiljön beror på många saker, men barngruppernas storlek är viktig.

-Ta förskolan på allvar! Lyssna på oss som jobbar!

Erika Hallström mfl. läste upp berättelser som skickats in. Det var från personal men även chefer som pressas att hålla budget mm. Flera berättelser kom från personal som nu var sjukskrivna, eller bytt jobb pga arbetsmiljön.

Nadja Olander från lärarförbundet i sundsvall berättade att andelen outbildad personal ökat. Sjukskrivningarna har ökat. 11,4 procent av personalen är långtidssjukskrivna.

Från kommunal talade Jasmin Boo som själv jobbar på midälva förskola. Hon tog bland annat upp kravet på att få fler personal på trygga tillsvidareanställningar.

Bild ovan: Jasmin Boo

Demonstrationen och mötet på basketplanen var mycket bra. Det märktes att det var kämpande personal ”från golvet” på Sundsvalls förskolor som arrangerade. Deltagarna var i huvudsak anställda vid förskolan samt en hel del föräldrar som ville visa sitt stöd.

De landsomfattande protesterna i lördags fick som många påpekat i debatten efteråt inte så stort mediagenomslag på olika orter. Orsaken till det är inte någon dålig ”mediestrategi” från arrangörerna utan det är utan tvekan en strategi från många medier. Dagens media är såklart politiskt styrd och de vet att dessa massiva demonstrationer kommer ge inspiration till fortsatt kamp. Det sista som det politiska etablissemanget önskar är en tuff kamp mitt under valrörelsen. Styrande politiker vill ha lugn och ro och kunna komma med tomma löften om att de satsar på ”vård och omsorg” som de alltid kommer undan med. Därför behöver upproret gå vidare och planera fortsatt kamp efter sommaren när valet börjar närma sig.

Per Johansson, förälder som haft sina barn på Vretens förskola i Sundsvall.


Gripande om den palestinska kampen!

2018/05/24

Israeliska statens ockupation och fördrivning av palestinier in i ”fängelset” Gazaremsan med mera, ett rasistiskt förtryck som pågår år efter år, kan ibland få mig avtrubbad. Man ser några snabba bilder från dåliga nyhetsreportage. Förtrycket har på något sätt blivit normaliserat även för mig. Just därför kändes det extra intressant och viktigt för mig att läsa boken om Ahed, titulerad Ahed Tamimi, flickan som slog tillbaka.

I boken kommer man direkt in i en familjs kamp mot och liv under ockupationen. För er som inte känner till historien om ”flickan som slog tillbaka” handlar det om den 16-åriga flickan Ahed Tamimi som tillsammans med sin kusin ber instormande israeliska soldater att ge sig iväg från deras hus. Aheds kusin blir knuffad och då reagerar Ahed med att ge soldaten en örfil.

Flickorna hade många skäl att vara upprörda. Bara några minuter tidigare hade israeliska soldater skjutit Aheds femtonåriga kusin Mohammad Tamimi i huvudet. Incidenten med örfilen råkade filmas, vilket gjorde soldaterna lite osäkra. Filmklippet spreds på internet och blev viral, och Ahed blev känd som aktivist. Israeliska högern krävde dock hämnd. Några dygn senare stormades huset mitt i natten och Ahed släpades ut och sattes i fängelse. Händelserna utspelade sig i december 2017. Ahed sitter fortfarande i ockupationsmaktens militärfängelse där hon nu har hunnit fylla 17 år.

Att barn blir arresterade och fängslade i Israel är inget ovanligt. I boken kan man läsa om hur FN samt en mängd andra organ har slagit larm om brotten mot mänskliga rättigheter i Israel. Den brittiska parlamentsrapporten Children in Military Custody skriver exempelvis: ”Barn, ibland så unga som 12 år, arresteras ofta nattetid, får händerna bakbundna med olagliga och smärtsamma metoder innan de transporteras till förhörscentrum, ibland på golvet i militärfordon.” Även FN-organet UNCRC rapporterar om hur barn rutinmässigt förnedras och torteras.

Dessutom hamnar Ahed Tamimi nu, likt många barn, i militärfängelse och ställs inför militärdomstolar där man inte kan förvänta sig någon rättvisa.

Fängslandet har väckt reaktioner. Eftersom händelsen filmades och spreds har Ahed blivit en motståndssymbol för många. Krav på frigivande av Ahed har kommit från olika delar av världen. Bland annat har 21 parlamentsledamöter från Labour i England krävt hennes frisläppande, liksom Chiles regering. I början av 2018 har kvinnoorganisationer i Indien krävt Aheds frigivande. Inför Aheds 17-årsdag skrev 700 amerikanska judar hälsningar till henne.

Även kända artister och skådespelare har uttalat sitt stöd för Ahed. Komikern Sarah Silverman, som också är judinna, skrev:”Judar måste stå upp också när – och särskilt när – övergreppen begås av judar/den israeliska regeringen.”

Det är ingen slump att det var en ung tjej som Ahed Tamimi som nu har blivit en symbol för kampen. Boken visar att det finns en ny generation unga palestinier som har tagit upp kampen för demokratiska rättigheter och där palestinska kvinnor spelar en allt större roll.

Boken innehåller berättelser runt Ahed och hennes familj och släkt. Boken hinner också med att berätta den blodiga historien om Israels skapande och dess ockupationspolitik.

Nyligen firade Israel sin 70-årsdag som stat. Donald Trump med flera deltog i den stora festen. Samma händelse uppmärksammas av palestinier som ”den stora katastrofen” då de fördrevs från sina hem och marker.

Ofta hör man åsikten att konflikten mellan judar och araber alltid har funnits och inte går att lösa. Som boken förklarar är det falskt. Judar och araber har kunnat leva sida vid sida i blandade samhällen under 1800-talet. Ett judiskt kvarter hade länge funnits i Jerusalem.

Konflikten kom inte från arabiska bönder eller judar som hade flytt pogromer i Europa. Källan till konflikten kom i huvudsak från imperialistmakterna i väst. Storbritannien, Frankrike med flera tävlade om inflytande i regionen. Storbritannien var experter på att härska genom att söndra och hetsa grupper mot varandra i kolonierna. En extremistisk judisk nationalistisk rörelse, sionister, som dykt upp i slutet av 1800-talet fick massivt stöd av Storbritanniens härskande klass som en väg till att behålla brittisk kontroll över Palestina.

År 1920 tilldelades Storbritannien av Nationernas Förbund att förvalta Palestina vilket de gjorde i samarbete med judiska nationalister, något som fick konflikten att blossa upp och leda till den stora katastrofen 1948 då 750 000 palestinier drevs bort (kallat Al-Nakba).

Boken har inte ambitionen att komma med någon lösning på konflikten. Den ger dock en bra inblick i situationen just nu och redogör för historien bakom konflikten. Jag tycker också att boken trots mycket mörker inger en del hopp. Det tror jag beror på att den beskriver unga beslutsamma palestinska kämpar, samtidigt som man kan läsa att det finns delar av den judiska befolkningen som vågar kritisera den israeliska statens förtryck och visa solidaritet med palestinierna.

För oss socialister ligger lösningen i att de israeliska och palestinska arbetarna måste förena sig mot de styrande förtryckarna och religiösa extremisterna på båda sidor. Vi försvarar en tvåstatslösning. Ett socialistiskt Israel och ett socialistiskt Palestina med fulla rättigheter för minoriteterna. Såren är djupa efter konflikterna och det kommer så klart att ta tid att överbrygga motsättningarna och skapa trygghet i området.

Läs gärna boken om Ahed Tamimi! Den går att beställa direkt från Offensiv (se ruta). Det är en relativt tunn bok på 168 sidor, men med starkt innehåll. Bokförlaget Vaktel Förlag skänker hälften av intäkterna till Palestine Legal Defence Fund.

Per Johansson

Beställ boken redan idag!

e-posta: rs@socialisterna.org

tel: 08-605 94 00

Pris: 120 kr


”-Dags att hela världen säger emot!”

2018/05/16

Bilden: till vänster Tudja Alqabbani, till höger Yngve Hansson.

Som på många andra orter i landet samlades vi även i Sundsvall till demonstration den 15 maj för att uppmärksamma 70 årsdagen av Al-Nakba, den stora katastrofen. Det var på initiativ av Palestinagruppen i Sundsvall. Den senaste tidens upptrappade våld från Israeliska staten mot palestinier i Gaza mm har gjort att det kändes ännu mer aktuellt än någonsin att gå ut i protester.

På Stora torget inledde Yngve Hansson, palestinagruppens ordförande, med att berätta vad som hände för 70 år sedan. Över 400 byar förstördes och 750 000 människor kördes bort. Många hamnade instängda i gazaremsan som Yngve kallade ”världens största fängelse”. Där lever nu människor utan möjlighet till någon framtid. Brist på jobb, förnödenheter mm, så desperationen är stor.

Vi gick sedan i ett demonstrationståg efter bla Storgatan för att sedan återkomma till torget. Vi ropade talkörer som – Leve Palestina, ett fritt Palestina, stoppa sionismen mfl.

Tudja Alqabbani från Gaza tog också till orda på torget. Hon beskrev misären på gazaremsan. Kallade det för ett öppet fängelse med människor som lider. I beskjutningarna senaste dagarna har de flesta som dödats varit unga människor. Majoriteten under 18 år

– Det är dags att hela världen säger emot! Avslutade Tudja.


SVT:s ”Den stora sjukhusstriden” -ett brutalt avslöjande!

2018/05/16

Bild ovan: demonstration i Kramfors mot neddragningarna på Sollefteå sjukhus.
Den svenska sjukhusvården centraliseras i en allt högre takt. Kirurgin koncentreras till ett fåtal stora sjukhus medan de mindre sjukhusen förlorar både behandlingsuppdrag och sina akuter om de inte läggs ned helt och hållet. Nedmonteringen av Sollefteå sjukhus är bara ett av många exempel runt om i landet. Under de senaste tio åren har vart femte akutsjukhus lagts ned. Bakom denna strukturomvandling råder en total politisk enighet från alla politiska partier i riksdag och regering. Alla hänvisar till den statlig utredning ”Träning ger färdighet”.  SVT:s Dokument inifrån visar i  ”Den stora sjukhusstriden” att ”Kejsaren är naken”.
Redaktionen för Dokument inifrån ska ha mycket beröm för att de i över ett år granskat vad som ligger bakom centraliseringen av sjukhusvården. I två journalistiskt bitiga avsnitt avslöjar de steg för steg att slutsatserna i utredningen ”Träning ger färdighet” bygger på lösan sand. Utredaren Mårten Rosén fick mycket publicitet för sin slutsats att 500 människor varje år dör i onödan på grund av att kirurger på mindre sjukhus har för få patienter och därför får för lite operativ träning. För många sjukhus och läkare gör idag komplicerade operationer och vårdkvaliten kan höjas om läkarna specialiseras och koncentreras till ett fåtal sjukhus med större volym patienter är hans tes. Rosén har sedan omfamnats av hela det politiska etablissemanget inklusive Vänsterpartiet vars ledamot i socialutskottet  Karin Rågsjö som förvånas över att centraliseringen inte gått snabbare och från riksdagens talarstol utropade att Mårten Rosén är ”en superutredare” som gjort en väldigt bra utredning. Att 500 patienter varje år dör i onödan och självklarheten att ”träning ger färdighet” var naturligtvis i förväg väl uttänkta värdeord i presentationen av utredningen. Alla politiker tyngda av underskott och besparingskrav tackade för argumenten, gick okritiskt ”all in” och lagstiftade om en snabbare centralisering av sjukhusvården för att som de sa ta ansvar för att 500 patienter inte ska behöva dö i onödan och att träning ger färdighet.

Läs hela inlägget här »


Vårdslakt ger S-kris i Västernorrland

2018/05/04

Socialdemokraterna (S) och Miljöpartiet (MP) ser ut att få betala ett mycket högt politiskt pris för sina nedskärningar i vården i region Västernorrland. En lokal opinionsundersökning från Sifo visar att 16 procent av de som röstade på S i förra landstingsvalet har tappat förtroendet för det S- och MP-styrda regionstyret och nu inte tänker ge partiet sin röst i höstens val.

En fallucka öppnas när S spås falla från 48 procent 2014 till 32 procent 2018.

Samarbetspartnern Miljöpartiet förväntas inte ta ett enda mandat då de inte ser ut att nå över treprocentsspärren. Samtidigt visar opinionsundersökningen också att allianspartierna i länet inte har vunnit något på S och MP:s ras i opinionen. De som går framåt, från 7 procent till 13 procent, är Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Även det återstartade Sjukvårdspartiet får 8 procent i undersökningen.

Läs hela inlägget här »


1:a maj Sundsvall

2018/05/03

I Sundsvall demonstrerade cirka 250 personer i vårt tåg trots mulet och regnigt väder. I ”Vänsterkrafternas” 1 majtåg gick förutom oss i Rättvisepartiet Socialisterna (RS),  Feministiskt Initiativ, Socialstiska partiet, Syndikalisterna och Vänsterpartiet. Framme på Stora torget fick vi höra många insperande tal. Många av talen handlade om feminism och metoo:s betydelse samt att en förändring behövs.

RS talare Per Johansson gav exempel på framgångsrik arbetarkamp runt om i världen just nu och tryckte hårt på det omedelbara behovet av socalism, att arbetarklassen kämpar för en grundläggande systemförändring, en kamp för att störta kapitalismen. Han larmade om att nazister just i denna stund marscherar i Boden men att de möts av mångdubbelt fler antirasister för vi ska inte ska låta nazister marschera på våra gator.

Vi i RS hade två fanor och en banderoll med partiets namn på i ett levande demonstrationståg fyllt med banderoller,  plakat och talkörer.

Vårt parti syntes väldigt bra och vi fick mycket uppmärksamhet. En mycket bra orkester spelade de klassiska kampsångerna Internationalen och Arbetets söner.

Slutsatsen är att det blev ett väldigt lyckat 1 maj trots det dåliga vädret.

Gottfrid Grubb