Arbetare dödas på jobbet, men de ansvariga går fria

2017/01/25

images-cms-image-000005104

43 personer dog i arbetsrelaterade olyckor i Sverige 2016. enligt statistik från Arbetsmiljöverket.

Betongarbetaren Christian Wikström, 26 år från Färila i Hälsingland, omkom 2011 sista dagen på sitt jobb med att montera trappor i statliga Vattenfalls nya huvudkontor i Solna.
I ett skakande SVT-reportage i förra veckans Uppdrag granskning visade reportern Anna-Klara Bankel hur byggnadsarbetare allt oftare utsätts för livsfara när arbetsköparna sätter arbetsmiljölagen på undantag och dessutom kommer undan med det.

Läs hela inlägget här »

Annonser

Vårdkampen gav delseger – Kampen fortsätter!

2016/04/28

Det är kampen och inte minst söndagens jättedemonstration som ligger bakom beslutet om återremiss. Ådalen reser sig igen och skriver på nytt historia.

Allianspartierna är ingen vän av vården, det visar inte minst vad som hände när de styrde 2010-2014. Även då var det nedskärningar och miljonrullning i chefsbonusar och fallskärmar . Nedskärningarnas arkitekter, konsultbyråerna, fick också gräva guld i landstinget. Idag varnar vi för moderaternas syfte att privatisera och sälja ut Sollefteå sjukhus till privata vinstintressen. Vänsterpartiets samarbete med moderaterna gav en återremiss men kan inte vara en plattform för den fortsatta kampen. Inlandet har rätt att kräva ett sjukhus och en sjukvård ägd och styrd av samhället och inte privata vinstintressen. Vad har vänsterpartiet lovat moderaterna?

imageSom svar på alliansens nedskärningar och plan på att bit för bit dra ner på verksamheten vid akutsjukhusen i Sollefteå och Ö-vik samt som en följd av opinionen lovade socialdemokraterna i valet 2014 att länet skulle ha tre akutsjukhus. Men nu vet vi att att det löftet var inget värt.

Att sedan S-ombudsmannen Wikén gör sig en löjlig figur genom att hävda att demonstrationen i söndags bara samlade dryga 2 000 kan bara tas som ett ytterligare uttryck för S-topparnas desperation och isolering.

Socialdemokraterna, liksom alla partier i länet är skakade av den folkliga vrede som visats och viljan att kämpa för en rättvis, jämlik vård. Det är denna folkliga vrede och kampvilja som utgör den verkliga oppositionen – inte den borgerliga så kallade vårdalliansen.

Återremissen ger respit och möjlighet att trappa upp. Men det är naturligtvis inte enkelt i ett läge när man bakom sig har en sådan jättemanifestation som i söndags. Låt nu vårdprotesterna höras på 1 maj och se till att länets S-toppar blir påminda om löftet om tre akutsjukhus i länet.

Kräv av länets fackföreningar att de säger nej till vårdnedskärningar och ja till en rättvis, jämlik vård. Sätt press på varje enskild landstingsfullmäktigeledamot, låt dom svettas och kräv svar. Partipiskan eller vården? Om politikerna inte backar behöver vi diskutera nya stora demonstrationer, men också möjligheten av en ockupation av sjukhuset i Sollefteå och medicinsk Rehab i Härnösand samt lokala strejker för vården. Men också vad som kan göras för att staten skjuter till de pengar som krävs.

image

Susanne Sjöstedt på Tidningen Ångermanland (TÅ) har rätt när hon efter söndagens demonstration i en ledare tog upp att kraven också behöver ställas gentemot regeringen. Vad säger ångermanlänningen Stefan Löfven? Och vad gör sjukvårdsminister Gabriel Wikströms (S) “för att alla – oavsett var de bor – ska få den vård de behöver” (Susanne Sjöstedts ledare i TÅ den 25 april). Även här krävs kamp, en folklig vrede som organiseras i ett nationellt uppror mot nedskärningar och för en vårdupprustning över hela landet. I detta kan vi i Västernorrland söka stöd av alla andra som kämpar för vården runt om i landet. Vårdfacken borde självklart ställa sig bakom och spela en central roll i en sådan kampanj.

Viktiga krav att samlas bakom i den fortsatta kampen bör vara:

  • Stoppa nedskärningarna i vården! Tre akutsjukhus i länet
  • Medicinsk rehab kvar i Härnösand.
  • Rädda BB – låt den vara kvar i Sollefteå och Ö-vik.
  • Upprustning efter behov på eftersatta avdelningar på Sundsvalls sjukhus.
  • Höj lönerna och förbättra arbetsvillkoren för de vård­anställda.
  • Staten måste omedelbart skjuta till de  resurser som krävs för en jämlik och rättvis  vård i hela länet och landet.

Per Johansson, Stefan Lundqvist

Rättvisepartiet Socialisterna Sundsvall


Vad behövs för att lösa vårdkrisen?

2015/03/08

Nästan dagligen kommer nya larmrapporter om krisen i sjukvården. Personalen larmar om ohållbar arbetsmiljö, i synnerhet på akuten. Patienter och anhöriga larmar om långa väntetider och upplever att personalen inte har tid med dem.

Som en av huvudorsakerna anges bristen på sjuksköterskor. Det ligger en viss sanning i det. År 2011 låg Sverige under snittet bland OECD-länderna när det gäller nyutbildade sjuksköterskor, 43 per 100 000 invånare och år. Danmark hade till exempel samma år 78 nyutbildade sjuksköterskor per 100 000 invånare. Sedan dess har antalet utbildningsplatser ökat något, men bristen på sjuksköterskor i vården består.
Dagens Samhälle rapporterade i februari att det fattas 2 000 sjuksköterskor på Sveriges 68 akutsjukhus, vilket har resulterat i att 870 vårdplatser har stängts.

Sverige har en hög andel högre utbildade sjuksköterskor som tar över många av uppgifterna som i andra länder utförs av läkare. Dessutom har man minskat antalet undersköterskor och deras arbetsuppgifter har delvis lagts på sjuksköterskor med ökad arbetsbelastning som följd.
Sjuksköterskorna har i flera år larmat om att lönerna inte motsvarar ansvaret och utbildningen. Istället för att höja lönerna för att locka fler till yrket väljer flera sjukhus hellre att stänga ner vårdplatser.
Sedan årsskiftet har minst åtta av landets sjukhus gått in i så kallat stabsläge enligt Svenska Dagbladet, då bland annat planerade behandlingar ställs in och akut sjuka omdirigeras till andra sjukhus.
Det kan knappast vara förvånande att ett sådant läge ger ökad stress och därmed även utgör en större risk för att man gör fel. Enligt Socialstyrelsen har anmälningar enligt Lex Maria, det vill säga incidenter som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada, ökat under de senaste åren.
I en internationell forskningsstudie med deltagare från Karolinska institutet kom man fram till att för varje ytterligare patient per sköterska ökade sannolikheten för dödsfall inom 30 dagar med sju procent efter genomgången kirurgi. Samtidigt betyder varje tioprocentig ökning av andelen högutbildade sjuksköterskor att sannolikheten för dödsfall minskar med sju procent. Läs hela inlägget här »


”Här stannar Sverige”

2014/12/08

Nu ställer sig tusentals lastbilschaufförer landet runt på bromsen. Sedan det blev känt att Sundsvalls tingsrätt den 19 oktober friade en makedonisk långtradarchaufför med falskt bulgariskt pass och körkort, höjs nu protester och krav på lika regler och lika villkor.

Bakgrunden är att många företag i Sverige, för att öka sina vinster, utnyttjar chaufförer med lägst löner i Europa. När den makedoniske chauffören stoppades av polis i Njurunda, utanför Sundsvall, fraktade han last åt ICA. Han körde för ett åkeri i Norrköping och transporten hade förmedlats av speditören DSV. Läs hela inlägget här »


Sundsvallsstrejken 1879 -en milstolpe

2014/07/02

I år är det 135 år sedan 5 000 sågverksanställda lade ner arbetet i det som sedan dess är känt som Sundsvallsstrejken. I år kom också en nyutgåva av Alfred Kämpes klassiska bok Den stora strejken från 1929.

Vid den tiden var det rushen i träindustrin som präglade bilderna av trakterna runt Sundsvall. Kämpe berättar att Sundsvalls sågverksdistrikt 1879 hade 6 000-7 000 arbetare som var både fast boende och tillfälligt boende arbetare från hela Skandinavien.
De flesta arbetare bodde trångt i dåliga bostäder, som erbjöds av bolagen. Vid tiden för strejken hade konjunkturen för sågverken mattats av under en tid. Företagen valde att lägga kostnaden för detta på arbetarna. Under ett par år hade arbetarna varit utsatta för lönenedpressningar och mindre protester hade förekommit mot detta runt om i regionen. Lönenedpressningarna åren 1878 och 1879 skulle slå hårdast.

Det som var droppen som fick bägaren att rinna över för arbetarna var att riksdagen beviljade ett nödlån på 3 miljoner kronor till sågverkspatronerna (direktörerna). Arbetarna trodde naivt nog att pengarna skulle komma dem till del för att mildra svälten bland dem.
Det gjorde att pratet om strejk sköts upp en tid.
När våren och försommarens brådskande arbete med att lasta fartyg kom gick det upp för arbetarna att de inte fick någon hjälp ur nöd­läget, utan skulle tvingas utföra jobbet för sänkta löner. Samtidigt nåddes de av rykten om direktörernas firande av de nya pengarna på en bankett på lyxhotellet Knaust. Läs hela inlägget här »


Järnvägsunderhållet spårar ur

2014/02/27

Trots allmänt kända stora och växande brister i järnvägsunderhållet har ledningen för det statligt ägda Infranord, Sveriges största aktör för underhåll, beslutat att sparka 390 anställda och göra sig av med 30-40 procent av maskinparken.

Offensiv har talat med Seko Stockholms vice ordför­an­de Johnny Nadérus, som inte skräder orden. – Det här är inte fråga om varsel, utan om att 390 anställda, varav 330 tekniker, blev uppsagda redan förra tisdagen och en slakt av maskinflottan trots ett växande underhållsberg. Det här är ett systemfel och ett beslut av ett gäng idioter som jagar profiter, utbrister han, med uppenbar adress till både beställarna på Trafikverket, ledningen för Infranord och över alltihop Anders Borg och regeringen. Normalt skrotas enligt Nadérus 5-7 procent av den gamla maskinflottan varje år. – Men det här är något annat, en slakt på en fullt duglig maskinflotta. Folk kommer att stå och vänta, medan spåret är sönder och vi som ska reparera saknar rätt maskiner. Läs hela inlägget här »


Den legendariske protestsångaren Pete Seeger död

2014/02/05

20140206-155925.jpg

Ingen kan väl ha missat sånger som Where have all the flowers gone, We shall overcome, en mängd fackliga kampsånger med mera. Själv har jag inte i huvudsak varit musikintresserad utan upptäckte Pete Seeger utifrån mitt intresse för politik och arbetarrörelsens historia. När jag läst om USAs fackliga kamp, medborgarrättsrörelsen eller om kampen mot vietnamkriget så har jag noterat att den där Seeger verkade vara med överallt.  Så sent som under de occupyrörelsens protester i USA 2011 gick han och sjöng i de stora demonstrationerna.

Som musikaliskt intresserad och musikaliskt begåvad samt med en pappa som Charles Seeger var det kanske inte otippat att Pete Seeger skulle bli känd som en kampsångernas mästare. Förutom sin pappa så var det säkert tiden tillsammans med socialisten och folksångaren Woody Guthrie med flera som gav inspiration till Pete. Tillsammans med bland andra Guthrie bildade han the Almanac Singers, en vänsterorienterad grupp med sånger mot fascismen men också med fackliga kampsånger.

Läs hela inlägget här »